Tomat-upphängnings-mojäng!

Jag fortsätter med en resa bakåt i tiden och nu har vi kommit till 2013 då hönsen har flyttat ut och tomaterna har flyttat in till Glädjehuset!  Det är roligt att se tillbaka på vad vi gjorde, hur vi gjorde och här kommer gamla inlägg med mina nya kommentarer. 

2 juli 2013

På önskemål kommer här ett inlägg om mina tomatupphängningsmojänger i Glädjehuset! Denna konstruktion är inte så gammal hemma hos oss, näe kanske typ fyra år blir det nog. Innan använde vi bambupinnar att binda upp tomaterna med och det funkar ju det med... men jag har blivit mycket förtjust i klämmor, snöre och "snörvinda". 

 Klämmorna är av plats och egentligen är det engångklämmor. Men vi använder dem om och om igen. jag ha fått mina av svärfar, han beställde storpack, så det räcker även till min lilla tomatodling. Men ska erkännas, i år har jag tiggt till mig några fler för jag har faktiskt fler tomater i Glädjehuset i år! 

På hösten är det lite pyssel att ta loss dem när man (läs jag) egentligen bara vill kasta alla tomatplantor på komposten och förbereda för hönsen. Men man får ta en sak i taget. 
Att fästa klämmorna på snöre är själva poängen med klämmor. Och att snöret hänger i nåt annat.... Vi har tillverkat egna "snörvindor" av ståltråd och snöre. Finns säkert att köpa men man behöver faktiskt inte vara Einstein för att fixa dessa. Du behöver stark snöre på rulle, ståltråd på rulle, sax och avbitartång.

Vi återanvänder även dessa, plockar bort och rullar ihop till nästa säsong. Några behöver man skölja av men det är ju lätt.

Maken fick tillverka några fler i år då jag har odlat fler tomater. Nu hade vi bara lite tunt ståltråd hemma så kanske att jag måste göra nya av dem nya om ni förstår vad jag menar. De måste ju hålla en hel del tyngd när tomaterna blir stora!Och så har vi fäst vajrar längsgående i Glädjehuset. Med stora öglor  så att de håller tyngd. Förra året rasade en sida och det var himla pyssel att reda upp, resa tomaterna och få till det på ett bra sätt när tomaterna var stora.

I vajrarna hänger jag upp snörvindan som jag sedan fäster tomaterna vid. Snörvindan ska var sträckt hela tiden för att stötta tomatplantan. En gång i veckan eller mer sällan beroende av behovet rullar man fram mera snöre, fäster nya klämmor och pysslar om plantorna.

Och nu är det dags för mig att bege mig ut till Glädjehuset och göra veckans uppbindning. När jag var och fotade tidigt i morse för att kunna visa i bilder till denna text var det uppenbart att det är dags. Och visst, det fanns även tomatkart att fota! Först ut är Stupice, som förväntat. Kanske hittar jag fler när jag röjer lite idag?

Stupice  
Kulturarvsort från forna Tjeckoslovakien, snabb och tålig frilands- och växthustomat. Tidigt med sina 59 dagar. Söt och saftig, ger bra och är god. Har haft den tidigare och kommer troligen bli en gammal trotjänare hos oss.  

♥

Hoppas jag har förklarat tillräckligt bra för alla som har undrat om tomatupphängningen. 

Ja men på återseende, nu ska jag ut och jobba i Glädjehuset!

Vi har fortfarande samma klämmor, några vindor är utbytta till nya. 

Jag har tagit makten tillbaka över Glädjehuset!

Jag fortsätter med en resa bakåt i tiden och nu har vi kommit till 2013 då hönsen har flyttat ut och tomaterna har flyttat in till Glädjehuset!  Det är roligt att se tillbaka på vad vi gjorde, hur vi gjorde och här kommer gamla inlägg med mina nya kommentarer. 

22 juni 2013

Kommer ni ihåg denna syn?! Jag skyllde på allt mellan himmel och jord men nu har jag tagit makten över Glädjehuset igen! Det har dock tagit mig hela veckan att få ordning och reda där inne! 

Dessutom behövde jag ju lite mera linor att binda upp tomaterna i. Maken har löst det på ett enkelt och bra sätt, ibland behöver det inte vara så märkvärdigt.  Kanske att jag skulle måla dem och det gråa som borde vara svart...? Skulle bli lite snyggare då...

Tadaaaaa! Rensat och klart! 

Alla 75 (!) tomater är uppbundna och tjyvade, känner mig sååå nöjd! Alla chilisar och aubergine är omkrukade som du ser till höger i gången. I bädden till höger är det endast körsbärstomater av olika slag. Min "godis-sida" med små söta pärlor! I mitten är det många, många stora bifftomater. Flera olika varianter och jag är så spänd på resultatet. Längst bak är det italienska pastatomater samt en "evighetstomat". 

På vänster sida är det bara gula tomater. Och i krukorna är det chili. Och jag står med ryggen mot paprikorna och några chilisar. Har faktiskt ätit en paprika idag som mellanmål! Sååå gott!

Förutom att rensande, tjyvande, uppbindandet och omkrukandet av chili och aubergin så har jag även gjort nya tomatplantor! Det vill säga, jag har tagit finaste tjyvarna och krukat dem till nya plantor, 25 stycken. Vissa ska jag ha på friland och andra säljer jag bort eller ger bort! Fina plantor till bättre behövande! 

Nu har jag ätit middag och bloggat... :-) Nu ska jag ut och vattna i Glädjehuset och beundra mitt arbete!

Ni kanske kan gissa att jag längtar till sommaren när jag kan greja i mitt Glädjehus?! När jag sitter här på kvällskvisten och överför varje inlägg och läser igenom dem växer sig längtan allt starkare. Och så blir jag faktiskt lite imponerad av mig själv, det är fina grejer det här! 

Glädjehuset som gud glömde...

Vi fortsätter med en resa bakåt i tiden och nu har vi kommit till 2013 och tomaterna har flyttat in Glädjehuset och hönsen har flyttat ut!  Det är roligt att se tillbaka på vad vi gjorde, hur vi gjorde och här kommer gamla inlägg med mina nya kommentarer. 

17 juni 2013

Japp, så här illa kan det se ut när jag inte hinner med! En helt galen djungel i Glädjehuset och nu börjar det bli svårt att komma fram. Det som finns här inne är hönsgödsel, därav härlig växtkraft och så en massa plantor av tomater och chili men även paprika och aubergine. Och det finns även havre växande vilt i bäddarna. Det är nämligen så att vi matar med hel havre som godis till hönsen och det de inte äter upp gror ju så småningom och växer.

Jag började i lördags att rensa i Glädjehuset. Efter middagen på kvällen gick jag ut och började rensa systematiskt. Kvart över tio kom jag in och hade genomfört en kortsida, rensad och tillsnyggad. Och det är oundvikligt att det blir lite annat pyssel samtidigt, det finns så mycket att göra. Och det ena leder till det andra. Till exempel så krukade jag om auberginplantorna samtidigt eftersom det behövdes och de står där inne i gången till höger. Även om man inte ser gångar just nu. Och så letade jag fram vajer och tomatsnöre för stöttning och rensade bland dem eftersom de behövs till tomaterna.

Nu kan jag konstatera att jag behöver fler uppbindingsmojenger då jag har fler tomatplantor i år. De räcker till alla sidor men inte mittpartiet. Och dessutom måste jag fundera på hur jag ska lösa konsturktionen i mitten med just dessa uppbindningsmejenger. Svårt att förklara men jag återkommer med bilder på hur vi gör. I´ll be back! 

I söndags förmiddag tog jag en långsida och en gång. Det går långsamt framåt men jag kan ändå tycka att det är nåt meditativt att hålla på, rensa och binda upp.  En kvadratmeter itaget, step by step. Och tänk vilken skillnad det blir! Och idag har jag tagit några meter igen. Känns bra!

Nu är det mittpartiet som behöver omsorg och det är lite mer jobb pga att det ska lösas med uppbindningen också. Dock inte olösbart utan mer om att få till det på ett bra sätt. Förra året lossnade en av långsidornas vajer och det vill jag verkligen inte att det ska hända igen. Många tomatplantor förstördes och det blir så j-vla jobbigt att göra om och rätt. Så det tål att tänkas på... det blir tungt när alla plantor är stora och vuxna och det hänger tomater i dem.

I den vänstra gången står det chili i kruka som också behöver krukas om. Vissa har något större krukor medan andra inte har det. Några chilisar väntar på nya hem och några har jag bara extra av. Men jag konstaterar att flera chilisar har satt frukt och trivs i djungeln! 

Ja, snart kan jag visa upp en "efter bild" så får ni se skillnaden. På tur efter Glädjehuset är odlingslådorna som ser liknande ut... (?) men med ogräs! Ja, långt ifrån perfekt! 

Kan bara konstatera så här januarimånad att jag saknar att inte hinna med i Glädjehuset. Jag saknar rensandet! Det trodde jag aldrig att jag skulle säga men det är så skönt för det blir så tydligt. Varje meter rensad är ett underverk och en ser det direkt. SKÖNT för själen och ögat att ta en sak i taget...