Nu ska ni få följa med på en resa bakåt i tiden och året är 2012 då vi byggde vårt första Glädjehus! Det är roligt att uppleva den resan och här kommer gamla inlägg med mina kommentarer.
17 maj 2012
Har ni sett?! Nu börjar det likna något, min polytunnel i form av ett kombinerat växthus och hönshus är på G. Min duktiga och underbara make har legat i... Och nu är det dags att göra dörr, plasta sidorna och sen är det bara till att börja köra lass efter lass spån med hönsskit! Dock börjar jag att inse att hönsskiten kommer inte att räcka till! Gamla hönshuset är ju bara en fjärdedel av detta härliga stora plasthus...
Och om någon trodde att det skulle bli ett gulligt orangeri med underbara snickerier och fönsterglas... I´m sorry, oh no inte just nu. Visst, vill jag ha det också men inte som hönshus. Olika syften med olika byggnader! T a i k o n l ä g r e t framför växthuset är min nya blivande medelhavsgård! Från början var det en medelhavsträdgård men nu kallar jag den kort och gott bara för medelhavsgård. Temat kommer vara rosa och silver, förutom det uppenbara med medelhavet. Har nämligen flera sorters rosa växter som jag vill samla på ett ställe och jag tror att de kommer trivas alldeles utmärkt här.
Tänk att vårt första Glädjehus byggdes i maj 2012. Jag kan inte ens förklara känsla av att läsa gamla texter om Glädjehuset, det är nästan som att återuppleva det som hände då. Jag kommer ihåg hur lycklig jag var att det äntligen var på gång både med Glädjehuset och det som jag kallade för medlhavsgården!
Medelhavsgården ska vara täckt med grus. Det blir till att "grusa av" först, det vill säga skyffla bort allt grus som finns där sedan tidigare och sedan jämna ut och platta till marken. Därefter lägga tillbaka allt grus igen. Vilket styrekpass va?! Det kommer nog att ta mig några timmar men det är det värt. Ser verkligen fram emot denna "gård" av grus och stenar i olika former. Detta är dagens uppdrag!
Kanterna på gården ska få en häck av romersk malört som jag har typ lots of av. "Bara" gräva upp och plantera om. Den romerska malörten har en väldigt vacker grågrön färg i solläge. Bort med malörten från resten av trädgården och endast en tjusig häck som ramar in "gården" framför växthuset. Har också frön till en rosa pionvallmo Pink Paeony som visst ska ha ett ursprung från medelhavsområdet som jag tror passar här!
Vilka drömmar jag hade! Det blev inte som jag hade tänkt mig och de flesta rosa växter gav jag bort året efter. Gruset blev av och även den romerska malörten som nuförtiden är ett minne blott. Jag tror minsann att jag kanske kommer göra om någon av mina gamla ideer...
I cementringen till vänster ska rosmarin och apelsintimjan husera, en riktig stor kokande gryta i solen med värmeälskande örter! Jag älskar verkligen både rosmarin och timjan i maten så det kan jag inte få för lite av. Till höger (om den blivande dörren, ruta nr 2 från höger) skulle jag vilja ha ett silverpäron eller en härdig persika! Båda skulle passa, silverpäronet med sitt gråa och persikan med rosa blommor och solmogna medelhavsfrukten. Vad borde jag välja?
Anyway, Clematisarna ska få klättra på rostigt armeringsjärna som jag fäster i några gamla stolpar. Det är mycket återvinning här, både i plantor men också i annat material. Tänker att jag planterar ärtor som matchar clematisarna... Blauwshokker heter märgärten som har rödvioletta skidor. Varför? Jo både för det är trevligt med ätbart men också för att jag tror inte clematisarna tar stor plats detta år.
Vet knappt vilket jag ska ta först så det blir allt på en gång. Men jag är sååå nöjd, det här kommer bli toppen!
Inget silverpäron blev det men persikan Frost köpte jag faktiskt och planterade. Den överlevde 2 år och han ge en frukt, sedan dog den. Jag kommer ihåg hur ledsen jag var, den dog nämligen av att något djur hade knaprat på den och den gick av. Grundstammen sparade jag i en hink och planterade senare i min lund som jag började bygga 2013. Nuförtiden är det ett stort träd!
Ärtorna stortrivdes men inte Clematisarna. Kanske gillade de inte flytten eller så gillade det inte läget? Clematisarna gav jag bort till hösten då jag hade inget bra ställe att ha dem på. Jag kan konstatera att jag hade en bra plan som ändrades under årens gång. Dock så fanns det en återkommande gemensam nämnare och det är att blanda vackra ting med ätbart.
Håll ut, i kväll nytt inlägg, det tar lite tid att återskapa dem här.
Ses snart igen! //Johnna - Bondjäntan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar